ett poäng till mig!
För en gångs skulle klarade jag att diskutera ett känsligt ämne utan att börja lipa.
grattis till mig ;)
Veckans Flopp:
- allt för många Håltimmar senaste tiden.
- Inget svar från expert om min dator som jag skulle få ny.
- prat om körkort!!! >.<
Veckans Topp:
- mina nya jeans som morsan kortade benen på åt mig.
- Otroligt härlig att lyssna på musik!
- långpromenader
Det finns många saker man kan gå omkring och reta sig på.
som att man får för sig att hela världen vill dig illa eller att man inte duger till något.
vi har väll alla haft sådanna dagar eller?
Jag insåg att jag inte bryr mig så mycket om mitt utseende, kanske jag borde?
jag matchar alla möjliga färger på kläderna som inte änns passar ihop, ruffs frissyr som står åt olika håll med självfall, osminkad.
men inte för att det är världens undergång.
men man kan ju tänka sig att denna utseende fixerade värld har gjort en allt för trött för att orka bry sig.
men går man film så behöver man inte visa sig i bild, det är en enorm fördel ;)
jag har också insett att jag förändras jäkligt mycket dom senaste åren.
från en pratglad, småtokig, glad tjej till en tystlåten, allvarlig, snäll tjej.
var tog jag vägen ? :O
hypotes:
men det jag vet det är att under allt så finns ändå det där kvar.
bara det att man inte kan hålla på att skämta och driva med allt och alla hela tiden dessutom har jag väl kanske pratat av mig allt när jag var yngre så jag lite glömt hur det var.
bara så ni vet så är vuxenvärden trist, va barn så länge ni kan.
vuxna är tråkiga, allvarliga, pratar strunt och har typ aldrig kul.
barn är roliga, busiga/tokiga, pratar om allt mörligt kul och roar sig så mycket det bara går.
jag är nog nån stans mitt i mellan barn och vuxen.
barnheten kommer fram ibland och för det mästa så ska man vara vuxen och trisst och allvarlig.
det ända jag riktigt har kvar jämt d är att jag är annorlunda och det går inte att ändra på.
"när jag blir stor ska jag bli som mamma, en riktig hemma fru."
// Dymn_
