Ja nu ligger jag i tv soffan med en filt över mig och lyssnar på Seether och bloggar, riktigt mysigt enligt mig.

Jag förstår mig inte riktigt på det här tv programmet Idol som går på 4 an.
Det är ju kul at se uttagningarna och se när folk gör bort sig och så men det är sjukt dåligt när man vet att att det ändast är dom sämsta och dom bästa som änns får visas på uttagningarna.
Dom ska göra bort sig i tv och få folk att se och känna igen dom genom deras falska röst.
Sen så har vi dessa som är bäst som nästan alla är likadana och påminner om någon tidigare idol, i år så söker vi någon ny och unik som sticker ut, ja i så fall borde ni välja någon som sticker ut helt, men den slutgilitga vinnaren blir alltid en tjej idol eller  någon älskad tjej som killarna bara älskar.
Ställ någon som Pink, Marlyn Manson eller varför inte någon som tillåts att vara sig själva?

Nu börjar det bli så att utseendet och hur många fans dom har bli det viktigaste för dom som är med i Idol.
Men det där att dom ska sjunga bra och kunna använda rösten rätt och sticka ut med sin röst det är inte det viktigaste.

Ja jag säger då det HALLÅ Världen?!
Var är vi påväg?


Tycker att alla artister ska stå på sig mer och inte låta sig ändras av dom innom musikbranchen bara för att dom säger åt en att så kan du inte se ut eller den stilen kan du inte ha för då kommer inte din karriär bli något.
BULLSHIT!

Våga vara den du är å låt ingen ändra på den du är.

Stå på dig!


varför blev kizz och marlyn manson, Lordi och sånna så poppis?
Ja jag har lite svårt att tänka mig att det är för att dom såg så söta och fina ut.
Dom viker ut och vågar vara som dom vill.


Nu ska vi alla ha silikon bröst och använda oss av bottox och antirynk krämer och vara så plastig och fake som det bara går och vi ska alla se likadana ut för att lyckas.
Har man piercings och tattuerigar  eller har något handikapp så får man svårt att få jobb.
Allt som bryter mot normen funkar inte om man ska ha jobb.

Tänk på att det är Personligheten och uppförandet, kompitensen som ska bara det viktigaste, pytsan, det är det ju verkligen inte nu.

Har man något handikapp så blir man hårt drabbad i samhället och har man tattueringar och piercings så tittar alla snett på en och tänker att det där är någon farlig typ som rånar gamlingar och har fult språk och snattar.


Är man svartklädd och har någon utstickande hårfärg så kan man inte gå in i en butik och kolla utan att butikspersonalen håller extra koll på än.

Bara för att man lyssnar på hårdrock, metal och sånt så är man inte farlig, kriminell eller våldsam.


När man går på stan och säger att man blivit smittad så känns det som att alla glor tack vare den här hysterin om svininfluenan och i själva verket så menar man att man har blivit smitad av nån vanlig förkyldning.



Nu får väl folk allt ta och ta sig i kragen och ta sitt förnuft till fånga och sluta upp med all dessa kontrollerande, hysteri och norm.

Bara för att något är nytt och skrämmande och man inte vet hur man ska hantera det så får man panik.

Skapa dig själv en uppfattning och så sen kommer du att märka vad folk är duktiga på att överdriva det mästa.



Jag hoppas att detta inlägg ska väcka några slacks tankar och funderingar på hur det verkligen är.
Skriv gärna hur du uppfattar hur saker och ting är.
Bygger vi upp en falsk fasad av allt för att dölja skavanker och hur vi egentligen är?



Ha en bra dag!